Nyhet: Nathan Söderblomprofessor Mattias Gardell tilldelas finansiering från Vetenskapsrådet (VR) för sitt projekt: "Vit nostalgi. Hemhörighetens och tillhörighetens politik"

Populärvetenskaplig sammanfattning:
Radikalnationalism är på frammarsch på flera håll i världen. Dess framgångar tycks rida på en våg av politisk nostalgi: en längtan tillbaka till en föreställd plats och tid i det förflutna då livet var enklare och folket lyckligare. Nationalistisk nostalgi hävdar att vissa människor har större rätt att ”känna sig hemma” på vissa platser än andra slags människor, vars existens sägs gå att diskutera. Nationalister producerar den föreställda nation de framställer som hotad genom att projicera den bakåt till ett idealiserat förflutet och lovar återskapa dess svunna storhet. Make the Nation Great Again. Nostalgi är inte enbart en nationalistisk fantasi utan genomsyrar vår samtid. På sociala media postar användare bilder på sitt eget och andras förflutna. Kaféer och restauranter bygger miljöer med svartvita fotografier av svunna tiders städer och kändisar. Reklam, tv-serier, filmer och retro-trender inom design, möbler, kläder och prylar kan få människor att längta efter tider och platser de själva aldrig har upplevt. Svenska radikalnationalister är en del av denna trend och har vunnit visst gehör för deras romans kring svunna tider i ett tänkt homogent och harmoniskt Sverige, där alla var vita, talade svenska och delade samma grundläggande värderingar. I kölvattnet av radikalnationalismens framgångar har åsikter, ideal och sakpolitiska krav som tidigare ansetts extrema börjat normaliseras, dvs. rekontextualiseras och omfattas som sunda eller acceptabla av aktörer i huvudfåran och betydande delar av befolkningen. Därmed förskjuts ramarna för vad som går att tycka offentligt, vilket kan studeras genom att undersöka hur begrepp, åsikter och föreställningar färdas mellan sammanhang och tider. En viktig kanal för det radikalnationalistiska budskapet är kulturproduktion, skönlitteratur, visuell konst och musik. För att säkra den nationella renässans som eftersträvas räcker det inte att kontrollera gatan, riksdagen och universitet, understryker Joakim Andersen, en av miljöns intellektuella. ”För ett bestående avtryck behöver vi musik, skönlitteratur, poesi och konst som förmedlar våra myter och ideal.”

Projektet syftar till att 1) skapa ny kunskap om hur vit nostalgi uttrycks och sprids genom radikalnationalistisk kulturproduktion och 2) spåra i vad grad politisk nostalgi och radikalnationalistiska åsikter vunnit insteg i huvudfårans politiska kultur och det offentliga samtalet. Syftet uppfylls genom att studera samtida radikalnationalistisk skönlitteratur, musik och visuell konst, samt analysera politiskt kampanjmaterial producerat i den politiska huvudfåran och undersöka i vilken utsträckning begrepp, åsikter och sakpolitiska krav som härrör från tidigare marginaliserade radikalnationalistiska sammanhang kommit att normaliseras.

Arbetet bygger på resultaten från det VR-finansierade projektet Arga vita män? som undersökte radikalnationalismens affektiva dimensioner och fann att kärlek (till Sverige, svenskheten, den svenska kvinnan, de blonda svenska barnen, midsommar och julafton) var en nog så viktig drivkraft som hat. Gardell noterade hur nostalgisk miljön var och hur detta förändrat dess framtoning. Målningar av Carl Larsson och John Bauer har i stort ersatt bilder på Hitler och Mussolini; istället för aggressiv vitmaktmusik dominerar dansband, schlager och vissångare; SS-frivilligas memoarer och Mein Kampf har tappat mark till förmån för deckare, kärleksnoveller, fantasy och historiska romaner. Hur kan denna utveckling förstås? Vilken roll spelar nostalgi i samtidspolitiken?

Projektet befinner sig i framkant av forskningen kring fascism, populism, nationalism och politisk förändring, men väntas få betydelse också utanför forskarsamhället. I de länder där radikalnationalism vunnit insteg har akademisk frihet, minoritetsrättigheter, pressfrihet och likhet inför lagen successivt begränsats. För de som finner en sådan utveckling problematisk kan projektet bidra med viktig kunskap. För att åtgärda ett problem måste man förstå det.

Finansiär: Vetenskapsrådet Dnr 2021-02862 (ca 4 000 000)