Minnesdag om svensk samepolitik med kulturministern på plats

2022-11-02

För att förstå samisk rättighetskamp idag är det viktigt att förstå den historiska diskriminering som samer har upplevt i Sverige. Därför arrangerade Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala Universitet, tillsammans med Amnesty Sápmi och Sameföreningen i Stockholm, en minnesdag den 29 oktober för att ur olika perspektiv belysa den svenska samepolitiken. Parisa Liljestrand, som är nytillträdd kulturminister med ansvar för samepolitiska frågor, medverkade.

Rose-Marie Huuva, visionär multikonstnär, berättade vid Minnesdagen om sitt konstverk "Objekt för forskning - hur länge? (1999) som handlar om de kranier vilka 1915 grävdes upp på Rounala kyrkogård, och legat i lådor Uppsala universitet sedan dess, samt använts för forskning ända in i nutid.  Uppsala universitet har i september i år framställt en begäran till regeringen om återbegravning. 
Foto: Anders Löwdin 

Närmare 100 personer deltog i minnesdagen i Stockholm och över 250 personer var med online. Både kulturminister Parisa Liljestrand (M), och Amanda Lind (MP), ordförande för riksdagens kulturutskott, deltog i minnesdagen om den svenska samepolitiken, som i allra högsta grad påverkar det samiska folket idag. 

Politiker från ytterligare tre riksdagspartier deltog som åhörare – Catarina Deremar (C), Hans Ekström (S), Lorena Delgado Varas och Jessica Wetterling (V). Att fem riksdagspartier närvarar och visar respekt för samernas upplevelser och vittnesmål är betydelsefullt. Det kan bidra till ökade insatser för att hela majoritetssamhället ska få kunskap om denna mindre smickrande berättelse om Sverige och svensk samepolitik. 

Tre ambassadörer medverkade – Bernard Philip, Australien, Jason LaTorre, Kanada och Andrew Jenks, Nya Zeeland. De har kommit längre i sitt försoningsarbete med urfolk och delade med sig av sina erfarenheter även om processerna är olika och kommer att präglas av de oförrätter som har begåtts i respektive land. 

”Våra vänners erfarenheter är aktuella och angelägna, särskilt med tanke på arbetet inom sanningskommissionen för det samiska folket”, sa Inger Axiö Albinsson, ordförande för Sameföreningen i Stockholm.

Maritha Sandberg Lööf från Sameföreningen i Stockholm var programledare och nio samer höll tal, däribland docent May-Britt Öhman från CEMFOR och Matti Blind Berg, ordförande för Svenska samernas riksförbund.

Den svenska politiken har skapat konflikter inom det samiska samhället med lagar som skiljer på samer och samer, men också konflikter mellan samer och majoritetssamhället inte minst när det gäller markexploatering av samernas traditionella marker. 

May-Britt Öhman framhöll i sitt tal hur rasismen användes historiskt som ett verktyg för att ta kontroll över naturtillgångar i Sápmi:

”Människor som levde i områden med rikliga naturresurser framhölls som lägre stående och i behov av styrning och kontroll. En berättelse om att det var för nationens bästa – och för deras eget bästa – etablerades. Men, att det inte var för dessa människors eget bästa, var och uppenbart. För vinsterna stannade aldrig där de togs ifrån, utan fördes till Stockholm, då som idag. De områden som naturresurserna har tagits blev fattiga och är det även idag”. 

Många kommuner i Sápmi är fattiga och har bristande samhällsservice, trots sina naturresurser som förser Sverige med energi genom vattenkraft och enorma inkomster till statskassan via Sveaskogs kalhyggesbruk och LKAB:s gruvdrift.

För May-Britt Öhman handlar det inte bara om ekonomi. Hon lyfte fram att samernas traditionella områden drabbas av allvarlig miljöförstöring när naturresurserna exploateras.

”Rasismen finns kvar och de blossar upp när kampen om naturresurserna skärps”, sa Matti Blind Berg och berättade om näthat och hatbrott i samband med att Högsta domstolen gav Girjas sameby rätt mot svenska staten när det gäller småviltsjakt och fiske ovanför odlingsgränsen. 

Matti Blind Berg berättade hur rasismen mot samer frodas i norra Sverige. När icke-samiska skolbarn i Kiruna kommun inte ville åka med samma skolbuss som ”l*ppungarna” valde de ledande beslutsfattarna i kommunen INTE att sätta ner foten. Nej, de valde att sätta in en separat buss till de icke-samiska barnen. År 2022. ”Tankarna går till politiken i den amerikanska södern på 60-talet och till Sydafrika i mer modern tid”, sa Matti Blind Berg.

Under minnesdagen hedrades minnet av de samer som har utsatts av rasbiologernas mätningar, registreringar och fotograferingar och minnet av de samer vars kvarlevor ännu finns på svenska museer och institutioner av Eva Forsgren, vars tal hade titeln ”Den sista vilan, men ingen frid”, Rose-Marie Huuva, som i över femton år har kämpat för att samerna som har stulits från kyrkogården i Rounala ska återbegravas och Ylva Gustafssonsom berättade om bilderna på hennes fyraåriga pappa i rasbiologernas bildarkiv i Uppsala. Peter Rodhetalade om statens strategi för att utradera skogssamerna, som var i vägen för nybyggare, vattenkraft och skogsbruk – en brutal assimileringspolitik, som har drabbats hans familj.

Daniel Holst Vinka, Sametingets ordförande, berättade att det rasbiologiska institutets arbete ligger så nära hans familj så att han inte kan prata om det – än. Han säger att rasbiologin har klippt sönder relationer och att rasbiologins offer faktiskt också är de barn som ännu inte har fötts. 

Urfolksdeklarationen, som ger urfolk rätt till kvarlevor efter sina anfäder och sina ceremoniella föremål, antogs för 15 år sedan. 

”Men arbetet med återbördande går förfärligt trögt i Sverige, så sakta att vi får upprepad och hård kritik från det internationella samfundet” sa Kerstin Andersson, som lyfte fram samiska kvarlevor, offergåvor, ceremonitrummor och sejtar i sitt tal: ”De måste få komma hem till Sápmi”.

Cecilia Tengroth, generalsekreterare för Svenska FN-förbundet, var både rörd och upprörd efter att ha lyssnat på vittnesmålen från samer som talade: ”Jag är jurist, så jag tittar på frågor med juridiska glasögon, och det finns tydlig lagstiftning och internationell rätt att förhålla sig till. Från FN-förbundet vill jag uttrycka ett starkt stöd och solidaritet, vi måste ta tag i de här frågorna här och nu”.

Här kan ni se hela minnesdagen, textad version kommer inom kort: https://www.youtube.com/watch?v=ZO99P6giNp4

Reportage i Sameradion  https://www.svt.se/nyheter/sapmi/nya-sameministern-jag-ska-lyssna-och-lara?fbclid=IwAR0XAy1cVBub9-f4kdzG9V559Qn61mMlRROcUFSXN4qnGGgtkbGOCw85wrE 

Text: Kerstin Andersson och May-Britt Öhman 
Kontaktperson: May-Britt Öhman may-britt.ohman@cemfor.uu.se