Nyheter

Uppsala University, 31 October - 1 November 2023

The network Politics and Power of Resilience (POWERS 2023-2024) aims at developing multidisciplinary critical discussions on resilience and its power effects in the Nordic context. The project is funded by The Joint Committee for Nordic research councils in the Humanities and Social Sciences (NOS-HS) and its exploratory workshop program. 

Uppsala kommuns jämställdhetsråd delar varje år ut ett hedersomnämnande till personer eller verksamheter som på ett avgörande sätt bidragit till jämställdhet i Uppsala.

2023 får Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR) vid Uppsala universitet Uppsala kommuns hedersomnämnande. 

May-Britt Öhman, docent i miljöhistoria och forskare vid CEMFOR har utsetts till expert i regeringens Renmarkskommittén (N 2021:02). 

CEMFOR deltar i ett internationellt forskningsnätverk som har blivit tilldelade medel från NOS-HS (The Joint Committee for Nordic research councils in the Humanities and Social Sciences) för att driva en internationell workshopserie om resiliens som ett uttryck för global styrning. Deltagande institutioner är University of Lapland (Finland) och University of Copenhagen. Workshoppenserien ingår i CEMFORs temaområde biopolitik och rasism. 

Vetenskapsrådet har beviljat medel till ett treårigt forskarnätverk om antisemitism och undervisning med namnet ”Learning, prevention and consequences of antisemitism in the Swedish educational system”. 

Kriget i Ukraina har gjort frågan om cybersäkerhet mer aktuell än någonsin. Aktörer runt om i världen ställer sig frågan om hur man ska skydda sig mot dessinformation och cyberangrepp. I en tid när samhällets system är tätt sammanflätade kan cyberattacker få ödesdigra konsekvenser. Frågor om vem som är ansvarig för att verka för cybersäkerhet och vem som ska hållas ansvarig vid en cyberattack är centrala i globala debatter om cybersäkerhet. Internets icke-rumslighet och globala arkitektur kan göra det svårt att spåra attacker och inte minst att lagföra brott under befintliga jurisdiktioner, vilket gjort att flera aktörer efterfrågar ny ansvarfördelning för att minimera hotbilden.

För att förstå samisk rättighetskamp idag är det viktigt att förstå den historiska diskriminering som samer har upplevt i Sverige. Därför arrangerade Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala Universitet, tillsammans med Amnesty Sápmi och Sameföreningen i Stockholm, en minnesdag den 29 oktober för att ur olika perspektiv belysa den svenska samepolitiken. Parisa Liljestrand, som är nytillträdd kulturminister med ansvar för samepolitiska frågor, medverkade.

Med anledning av den senaste tidens medierapportering kring Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR), Uppsala universitet, och dess affiliering till 2021 års European Islamophobia Report (EIR), vill vi göra följande klargöranden: 

I den sjätte utgåvan av European Islamophobia Report ger 37 lokala forskare och experter inom rasism och mänskliga rättigheter en överblick över islamofobins institutionalisering, uttryck och utbredning i Europa. Den svenska delen av denna rapport pekar på en oroväckande ökning och normalisering av islamofobi i Sverige. Publikationen stöds av ett antal framstående forskningsinstitut och lärosäten inklusive Cemfor. Kapitlet om Sverige är skrivet av bl.a. Emin Poljarević, forskare vid Teologiska institutionen (UU). 

Antagning till höstens kurs "Att studera rasism: en mångvetenskaplig introduktion" är nu öppen! Sista anmälnignsdag är 19 april 2022. Kursen är framtagen av oss på CEMFOR och ges som fristående kurs på avancerad nivå. Behörig att söka är du som har en kandidatexamen i valfritt ämne inom humsam-området. 

Förra veckans difgitala minnesdag 100 år i Rasbiologiska institutets skugga rönte stor uppmärksamhet i media. Här listar vi en samling av nyhetsartiklar och reportage som följde på dagen. Minnesdagen arrangerades tillsammans med Forum för judiska studier och Centrum för forsknings- och bioetik. Berörda enskilda och grupper, organisationer och forskare bjöds in för att diskutera och dela med sig erfarenheter av rasbioloigiska isntitutets verksamhet och konsekvenser. 

Rasbiologiska institutets arbete med att kategorisera folkgrupper i olika raser och värdera dem sinsemellan baserades på jämförelser mellan personer som ansågs representera olika raser. Ett särskilt stort intresse riktades mot den samiska befolkningen i egenskap av att vara Sveriges enda urfolk.

Den 29 november är det allmän samisk flaggdag i Sverige, Norge, Finland och Ryssland för att hedra och uppmärksamma medborgarrättsaktivisten och demokratiförkämpen Elsa Laula Renbergs födelsedag. 

Radikalnationalism är på frammarsch på flera håll i världen. Dess framgångar tycks rida på en våg av politisk nostalgi: en längtan tillbaka till en föreställd plats och tid i det förflutna då livet var enklare och folket lyckligare. Nationalistisk nostalgi hävdar att vissa människor har större rätt att ”känna sig hemma” på vissa platser än andra slags människor, vars existens sägs gå att diskutera.

 

2022 är det ett sekel sedan Statens institute för rasbiologi öppnade. Det fysiska arvet från institutet består av omkring 12000 foton, av vilka majoriteten är på samer, samt brev, dokument och mätningar av människor. 

Contemporary France is a prolific arena for post-fascist actors, parties, and movements. Self-proclaimed alternative news outlets and publishing houses serve as forums for information and mobilisation, through various strategies, to resist an alleged onslaught by the enemies of the nation and its people: multiculturalism, feminism, political correctness, political corruption, and civilisational decay. 

Den så kallade ”islamvänstern” får samhället ”att ruttna”, påstår den franske forskningsministern Frédérique Vidal. Kritikerna svarar att angreppen i förlängningen hotar universitetsvärlden frihet.

By authors/editors: Michał Krzyżanowski, Mattias Ekman, Per-Erik Nilsson, Mattias Gardell, and Christian Christensen.
This Special Issue of Nordicom Review discusses interactive practices of articulating and communicating uncivility in the context of recent wider anti- and post-democratic change.

Forskningsöversikten ger en bild av tillgänglig forskning och andra studier som kan beskriva forskningsläget avseende kvinnors och mäns hinder och möjligheter till delaktighet och deltagande i lokal demokrati och lokalsamhälle i stad och landsbygd och pekar på platsrelaterade förhållanden, strukturella, kulturella och individuella bakgrundsfaktorer som inverkar på kvinnors respektive mäns förutsättningar och möjligheter.

Välkommen till en stadsvandring om rasismens historia i Uppsala, skapad av Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet.

Att bygga eller förbättra sin bostad är en stark drivkraft för romer som rör sig mellan olika länder i Europa. Deras vardag präglas av extremt osäkra boendeförhållanden, rasism och påtvingad nomadism. Det visar en ny studie, som bygger på intervjuer och fältarbeten i Sverige och Rumänien.

Under de gångna månadernas globala pandemi har Brasilien blivit en bild av politiskt kaos och ständigt stigande dödstal. Hur kunde det bli så i ett land som för bara tio år sedan ännu andades politiskt hopp och ekonomiska framsteg? Våren 2019, under Bolsonaros första månader som president, är Patricia Lorenzoni i Brasilien.

Gunilla Larsson är Fil. Dr. i Arkeologi och forskare vid Cemfor, Uppsala universitet. Under minoritetsveckan i Gävle kommer hon till Sveriges Fängelsemuseum för att berätta om den okända samiska historien i Mellansverige och de spår som finns från denna i hantverk och föremål i museisamlingar och på hembygdsgårdar, liksom i fornlämningar. Hon kommer att berätta om hur samerna har levt i dessa trakter, och om deras relationer till den svenska jordbruksbefolkningen.

 

Med anledning av de bränder som totalförstört Morialägret på Lesvos vill vi uttrycka vår förfäran över utvecklingen på de egeiska öarna under de senaste åren. Vi vill också påtala att bränderna i Moria inte kan ses som en isolerad händelse utan som en direkt konsekvens av EU:s migrations- och gränspolitik.

Genetiken har under det senaste århundradet haft en problematisk relation till frågan om mänskliga »raser«. 

"Shame on the church of Sweden’: Radical nationalism and the appropriation of Christianity in contemporary Sweden”, av Per-Erik Nilsson, i Critical Research on Religion (SAGE).

“Burka Songs 2.0: The Discourse on Islamic Terrorism and the Politics of Extremization in Sweden” i Journal of Religion and Violence av Per-Erik Nilsson, docent i religionssociologi och arbetar som föreståndare och forskare på Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR).

“Ekon från historien i den nya medieekologin”, av Per-Erik Nilsson, docent i religionssociologi och arbetar som föreståndare och forskare på Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR). 
- Historien återupprepar inte sig själv. De materiella och idémässiga förutsättningarna förändras ständigt. Men historien ekar i dag.

Vad säger forskningen? Rasism är ett system som sorterar människor och ger dem olika status och möjligheter. Denna maktordning har funnits i drygt 500 år, långt innan idén om biologisk rasism dök upp. Det säger professorn Mattias Gardell.

Nathan Söderblomprofessor och vetenskaplig ledare för CEMFOR, Mattias Gardell skriver om USA:s mörka historia, där lynchningar har varit vardag sedan slaveriets dagar.
- ”Vi vänjer oss att se svarta kroppar plågas, förnedras, dödas”.

Rasism inom den amerikanska polisen har varit ett hett ämne under senaste tiden. Men enligt krimforskaren Jasmine Kelekay finns rasism även inom den svenska polisen.

- Fallet i Linköping är ett genombrott för dna-register i brottsfall. Men hur långt kan vi utnyttja genetikens möjligheter? Det öppnar för kommersiella affärer och politiska kartläggningar. Nu krävs kritisk reflektion, 

Martin H:son Holmdahl-priset är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. Årets pris delas mellan forskaren Patricia Lorenzoni och studenten Afaf Doleeb, för deras engagemang bland annat för den fredliga utvecklingen i Sudan och för ursprungsbefolkningens ställning i Brasilien.