May-Britt Öhman
Forskare
May-Britt Öhman är FD i teknikhistoria (KTH, 2007), lule/skogssame från Lule älv/Julevädno med rötter även i Tornedalen och Roslagen. Projektledare för forskningsprojektet, Dálkke: Urfolksperspektiv på klimat. FORMAS Dnr 2017-01923, samt för ”Säkra och hållbara energiframtider i Sápmi”, FORMAS Dnr 2016-01039.
Öhman är styrelseledamot i Silbonah Sámesijdda sedan 2011, styrelseledamot i Svenska Samernas Riksförbund 2011–15, ersättare i Sametinget 2013–17. Öhman är en av grundarna av UPPSAM – nätverket/föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala. Forskningsfokus är på stora tekniska system, vattenkraft, energiproduktion/konsumtion, gruvor, miljö, risk och säkerhet, rasbiologi, helande från koloniala trauman, feministisk teknovetenskap och urfolksmetodologi. Hon har geografiskt fokus på Arktis, Sábme med jämförande globala studier. Öhman har forskningserfarenhet även från Väst-, Öst-, Nordafrika, Indien och USA.
Konferens: Samiska kvinnor dåtid nutid framtid
Eva Charlotta Helsdotter
Forskare
Eva Charlotta Helsdotter, är Civilingenjör Väg- och vatten, Teknologie Dr i Mark- och vattenresursteknik och docent i säker vattenhushållning. Hon har varit forskningsledare i mark- och vattenfrågor internationellt, bland annat i Bolivia, Nicaragua, Kenya, Tanzania och också ansvarat för miljö- och kretsloppsprojekt i Sverige. Hon har genomfört inventering av dricksvattenkvalitet och utformat skydd av dricksvattentäkter. De senaste tio åren har hon varit involverad i forskningsprojekt i Sápmi.
Projekt: Exploatering till varje pris
Föreläsning: "Vad innebär en Koboltgruva vid sjön" finns här
Ida Jansson
Forskare
Ida Jansson, är bosatt i Jokkmokk och arbetar sedan årsskiftet 2019 vid Luleå tekniska universitet på avdelningen för Strömningslära och experimentell mekanik.
Hennes forskningsintressen är fluid-strukturinteraktion och biomimik. Hon har tidigare under tre år arbetat som lärare vid Lapplands gymnasium Jokkmokk. Ida disputerade 2013 med avhandlingen ”Swirling Water of Vibrant Bodies” med fokus på fluid-strukturinteraktion tillämpat på vibrationer i vattenkraftmaskiner.
Projekt: Vad vajande sjöfräken lär oss - sjöfräken
Frances Wyld
Frances Wyld, är en Martu kvinna (Aboriginal people of the Pilbara region of Australia) och doktor i kommunikation. Hon har lärt sig inom områdena inhemska kunskaper, utbildning, kulturstudier och har arbetat inom läroplanutveckling. Hennes doktortitel "In the time of Lorikeets" /Lorikeets tid) använder autoetnografi, berättande och mytografi för att centrera inhemska kunskaper inom en akademisk miljö för att skapa en ursprungsuppfattning för etisk forskning och undervisning.
Hon är mycket stolt över sitt pågående samarbete med samiska akademiker och samhällspersoner. Hennes publikationer inkluderar både akademiska och kreativa skrivelement. Dr Wyld jobbar för närvarande med projektet Indigenous Australian perspectives on Climate Change. som leds av CEMFOR Uppsala universitet, för att undersöka klimatförändringar, urbefolkningsperspektiv och innovation. Hon bor i Adelaide, Australien med sin son.
Projekt: Indigenous Australian perspectives on Climate Change.
Gunilla Larsson
Forskare
Gunilla Larsson, Fil. Dr. i Arkeologi vid Uppsala universitet, med skogssamisk bakgrund i Lule älvdal.
Larsson är marinarkeolog och världsledande expert på båtbyggeri, båtar och sjöfart i Östersjöområdet under förhistorisk tid och medeltid. I sin avhandling Ship and Society. Maritime Ideology in Late Iron Age Sweden, har hon ringat in de olika båtbyggnadstraditioner som finns i Östersjöområdet och utifrån dessa kunnat spåra kulturmöten och kulturkontakter. Hon har påvisat att den specifikt samiska sytekniken finns i en båtgravbåt från vikingatid vid Tuna i Badelunda, vilket visar på samisk närvaro i Mälardalen.
Tidigare lektor i Marinarkeologi och forskare inom forskningsprojektet vid Södertörns Högskola "Skeppet i samhället under yngre järnålder", var Larsson projektledare vid rekonstruktionen av Viksbåten från 1000-talet på Sjöhistoriska Muséet, samt projektledare vid replikbygget av den vikingatida båten i båtgrav 3, Gamla Uppsala vid Inst för Arkeologi, UU, samt replikbygget av den sydd samiska båten från 800-talet från Tuna i Badelunda, på Västmanlands länsmuseum. Larsson är även verksam som forskare vid Centrum för genusvetenskap, UU, sedan 2012 och bedriver forskning och föreläser med genusperspektiv.
Susanne Spik
Susanne Spik är uppvuxen i en renskötande familj och har även i sitt vuxna liv varit verksam inom rennäringen. Renskötseln har hon genom åren kombinerat med universitetsutbildningar i ledarskap och pedagogik, hon är utbildad förskolelärare, samt olika arbetsuppdrag.
Spik är medlem i Sirges sameby i Jokkmokk, Norrbottens län där hon varit styrelseledamot. Hon har även varit ledamot i Svenska samernas riksorganisation, SSR, som främst företräder renskötselns intressen, samt varit ledamot i svenska kommittén för Polaråret 2007-2008.
Spik initierade och startade tillsammans med en renskötarkollega, Karin Kuoljok, det tekniska innovationsföretaget Tannak AB.
Foto: Lena Kuoljok Lind
Kyle WhYte
Kyle Whyte, is Professor of Environment and Sustainability and George Willis Pack Professor at the University of Michigan School for Environment and Sustainability, serving as a faculty member in the
environmental justice specialization. He is an enrolled member of the Citizen Potawatomi Nation.
Whyte´s work focuses on the problems and possibilities Indigenous peoples face regarding climate change, environmental justice, and food sovereignty.
Läs mer på Kyle Whyte hemsida på MSU.
karin kuoljok
Karin Kuoljok, renskötare och medlem i Sirges sameby, Jokkmokk och grundare av Tannak (International) AB.
Foto: Lena Kuoljok Lind